Smishing, en kombination av orden "SMS" och "phishing", är en typ av cyberattack som använder textmeddelanden för att lura individer. Smishing angripare lurar sina mål att dela känslig data, som referenser eller finansiell information, eller att klicka på skadliga länkar. Dessa åtgärder utnyttjas sedan av angriparen för att få obehörig åtkomst till nätverk, injicera skadlig programvara eller ransomware eller andra typer av skadliga aktiviteter.
Smishing är en typ av nätfiske. I de flesta fall nätfiskeattacker ske via e-post. Men smishing drar fördel av den populära användningen av mobiltelefoner och deras meddelandeapplikationer och utför nätfiske genom mobilmeddelanden. Textmeddelanden har också vanligtvis en hög öppningshastighet, vilket också gynnar smishing angripare. Slutligen uppfattar användarna felaktigt sina mobiltelefoner som säkra, vilket gör dem mindre misstänksamma mot textmeddelanden som uppmanar dem att utföra olika åtgärder, vilket ökar chansen för en lyckad attack.
Hur fungerar smishing-attacker?
Smishing attacker utnyttjar individers förtroende och sårbarhet för att lura dem genom sina mobiltelefoner. Så här fungerar smishing attacks:
- Första kontakt – Angriparen initierar smishing attacken. Detta görs genom att skicka ett textmeddelande till målets mobila enhet. Meddelandet verkar ofta komma från en pålitlig källa, till exempel en ansedd organisation eller en känd kontakt.
- Bedrägligt innehåll – Smishing-meddelandet innehåller bedrägligt innehåll som är utformat för att fånga mottagarens uppmärksamhet och få ett svar. Detta kan inkludera brådskande varningar, säkerhetsmeddelanden, uppriktiga förfrågningar, erbjudanden om gratiserbjudanden, rabatter, lotterivinster och mer.
- Brådska och manipulation – Angriparen skapar en känsla av brådska eller utnyttjar målets känslor för att uppmana till omedelbar handling. De kan hävda att underlåtenhet att agera snabbt kommer att resultera i negativa konsekvenser. Till exempel vid kontoavstängning, juridiska problem, ekonomisk förlust eller hälsorisk.
- Begäran om känslig information eller åtgärd – Smishing-meddelandet kommer att be mottagaren att lämna känslig information. Till exempel lösenord, kreditkortsuppgifter eller personnummer. Eller så kan det instruera målet att klicka på en skadlig länk eller ladda ner en skadlig bilaga.
- Exploatering och bedrägeri – I det fall att mottagaren utför den begärda åtgärden får angriparen tillgång till känslig information eller installerar skadlig programvara på offrets enhet. Detta kan leda till identitetsstöld, ekonomiskt bedrägeri, obehörig åtkomst, eller ytterligare exploatering av offrets kontakter.
Exempel på smishing attacks
Smishing bedrägerier kan utföras under olika falska förevändningar. Dessa inkluderar:
- Pris- eller lotteribluff – Meddelanden som hävdar att målet har vunnit ett pris eller ett lotteri och att personlig information eller betalningar krävs för att göra anspråk på vinsten.
- Falska säkerhetsvarningar – Meddelanden som hävdade misstänkta aktiviteter togs på mottagarens konto, och uppmanade dem att vidta omedelbara åtgärder genom att klicka på en länk eller tillhandahålla inloggningsuppgifter. Dessa kan inkludera finansiella konton, applikationskonton och mer.
- MFA-koder – Meddelanden som kräver att målet delar sin MFA-verifieringskod och sedan loggar in som användaren.
- Beställ information – Meddelanden som innehåller falsk information om beställningar, såsom konformationer, hävdar att beställningen har avbrutits och mer. När mottagaren klickar på länken leder den till en falsk sida som stjäl inloggningsuppgifter.
Hur du identifierar och skyddar dig själv från smishing attacks
Vaksamhet och medvetenhet är nyckeln till att skydda dig själv från smishing attacks. Här är några övningar att träna:
1. Håll dig informerad och träna dig själv
Håll dig uppdaterad om de senaste smishing-teknikerna och vanliga taktiker som används av angripare. Bekanta dig med röda flaggor, såsom brådskande förfrågningar, oönskade meddelanden eller meddelanden från okända nummer.
2. Verifiera avsändaren
Var försiktig med textmeddelanden från okända eller okända nummer eller individer. Även om inte alla okända avsändare tyder på smishing, är det en god praxis att vara försiktig och verifiera avsändarens identitet oberoende. Kontakta organisationen direkt via deras officiella webbplats eller ett verifierat telefonnummer för att bekräfta meddelandets legitimitet.
3. Leta efter stavnings- och grammatiska fel
Smishing-meddelanden innehåller ofta stavfel, grammatiska fel eller besvärliga fraser. Betrodda organisationer, som banker, har vanligtvis kommunikationsstandarder. Misstänkt språk i ett sms kan vara en röd flagga.
4. Var försiktig med brådskande och oönskade meddelanden
Var skeptisk till meddelanden som kräver omedelbara svar eller hotar negativa konsekvenser för bristande efterlevnad. De flesta legitima organisationer begär inte information på detta sätt.
5. Var försiktig med hyperlänkar och förfrågningar om personlig information
Undvik att klicka på länkar i textmeddelanden, särskilt om de verkar misstänkta eller leder till okända webbplatser. Var dessutom skeptisk till meddelanden som begär lösenord, personnummer, kreditkortsuppgifter eller annan personlig information.
6. Installera säkerhetsprogramvara
Installera säkerhetsprogramvara på din mobila enhet för att upptäcka och blockera smishing-försök. Dessa applikationer kan identifiera och varna dig om potentiellt skadliga meddelanden eller länkar.
Undvik nätfiskeattacker med LayerX
LayerX är en säkerhetslösning för webbläsare, levereras som en förlängning, som är specialbyggd för att skydda applikationer, data och enheter från alla webbburna hot och risker. LayerX ger detaljerad insyn i anställdas webbaktivitet och SaaS-användning, över både sanktionerade och icke-sanktionerade appar. Allt samtidigt som du säkerställer en fantastisk användarupplevelse och utan att störa användarens dagliga arbetsflöde.
För att blockera och förhindra nätfiske övervakar LayerX webbläsarsessioner i applikationslagret och ger insyn i webbläsarhändelser. Detta möjliggör sessionsanalys och genomdrivande av skyddsåtgärder som neutraliserar de skadliga aspekterna av webbsidor. Skadlig webbplatsaktivitet blockeras innan den interagerar med webbläsaren. Dessutom skannar LayerX beteendet hos sidor som nås via e-post och möjliggör blockering av skadliga aktiviteter som nätfiske.